Hur många kromosomer har en människa? 46 i de flesta kroppsceller

En människa har normalt 46 kromosomer i de flesta kroppsceller, ordnade i 23 par. Ägg och spermier har normalt 23 kromosomer vardera, alltså en kromosom från varje par.

Det korta svaret är därför:

Celltyp	Normalt kromosomantal
De flesta kroppsceller	46
Kromosompar i kroppsceller	23 par
Äggcell	23
Spermie	23

Vill du i stället förstå själva strukturen rekommenderas Vad är en kromosom?. Den här sidan fokuserar på antalet kromosomer hos människan.

Varför har kroppsceller 46 kromosomer?

Människan är normalt diploid, vilket betyder att de flesta celler har två uppsättningar kromosomer.

De 46 kromosomerna kan grupperas i:

• 22 par autosomer, alltså 44 kromosomer
• ett par könskromosomer, alltså 2 kromosomer

Totalt blir det 23 par och 46 kromosomer.

Den ena kromosomen i ett autosompar kommer normalt från den ena biologiska föräldern och den andra från den andra. De två kromosomerna bär motsvarande genetiska områden, även om DNA-varianterna inte behöver vara identiska.

Varför har ägg och spermier bara 23?

Könsceller bildas genom meios, eller reduktionsdelning. Under den processen halveras kromosomuppsättningen.

En äggcell eller spermie får därför normalt 23 kromosomer i stället för 46.

När ägg och spermie förenas vid befruktningen kombineras två enkla kromosomuppsättningar:

23 + 23 = 46

Den nya cellen får på så sätt åter en diploid kromosomuppsättning.

Är 23 kromosomer samma sak som 23 par?

Nej.

En kroppscell har normalt 23 par, alltså 46 enskilda kromosomer.

En könscell har normalt 23 enskilda kromosomer, inte 23 par.

Det är en vanlig sammanblandning och en viktig skillnad när man läser om genetik.

Vad är autosomer och könskromosomer?

Autosomer är kromosomerna 1–22. De förekommer normalt som 22 par i en kroppscell.

Det sista paret brukar kallas könskromosomer. Ofta beskrivs kombinationerna XX och XY i grundläggande genetik. Biologisk variation och kromosomavvikelser innebär att verkligheten kan avvika från den förenklade modellen.

När man säger att människan normalt har 46 kromosomer räknas både autosomer och könskromosomer.

Har alla mänskliga celler 46 kromosomer?

Nej. “46 kromosomer” är den normala grundregeln för många kärnförsedda kroppsceller, men det finns viktiga undantag.

Ägg och spermier har som sagt normalt 23.

Mogna röda blodkroppar hos människor saknar cellkärna och har därför inte en vanlig uppsättning kärnkromosomer.

Dessutom kan biologiska kromosomvariationer förekomma där en person har fler, färre eller strukturellt förändrade kromosomer i alla eller vissa celler.

Vad betyder haploid och diploid?

Två vanliga beteckningar är:

• haploid (n) – en kromosomuppsättning
• diploid (2n) – två kromosomuppsättningar

För människan skrivs det ofta:

• n = 23
• 2n = 46

Det är framför allt användbart när man studerar meios, befruktning och ärftlighet.

Hur hänger kromosomer ihop med DNA och gener?

En kromosom består av en lång DNA-molekyl organiserad tillsammans med proteiner.

På DNA finns gener och andra funktionella sekvenser. Hela uppsättningen genetisk information kallas genomet.

Antalet kromosomer säger därför hur arvsmassan är organiserad, men inte i sig hur många gener en organism har eller hur biologiskt komplex den är.

Varför räknar man kromosomer?

Kromosomantal är centralt inom bland annat:

• grundläggande genetik
• forskning om celldelning
• cytogenetik
• reproduktionsbiologi
• växt- och djurförädling

En karyotyp är en organiserad bild av kromosomer som används för att studera antal och större strukturella egenskaper.

I medicinska sammanhang kräver tolkningen av kromosomtester professionell bedömning, eftersom betydelsen beror på vilken förändring som finns, vilka celler som berörs och den kliniska situationen.

Hur många kromosomer har andra arter?

Kromosomantal varierar kraftigt mellan arter. Antalet är inte ett mått på intelligens eller komplexitet.

Hundar har till exempel fler kromosomer än människor, medan andra arter har färre. Växter kan dessutom ha flera kompletta kromosomuppsättningar, så kallad polyploidi.

Det är organisationen och innehållet i arvsmassan som är biologiskt avgörande, inte att ett visst antal skulle vara “bättre”.

Sammanfattning

Det viktigaste att komma ihåg är:

• människans flesta kroppsceller har normalt 46 kromosomer
• de är ordnade i 23 par
• ägg och spermier har normalt 23 kromosomer
• meios halverar kromosomuppsättningen
• befruktning återställer normalt 46
• kromosomantalet är inte samma sak som antalet gener

Fortsätt gärna till Genetik och DNA för en översikt eller korsningsschema för att se hur alleler kan kombineras mellan generationer.

Betyder 46 kromosomer att det finns 46 DNA-molekyler?

När man talar om en vanlig kroppscell före DNA-replikationen kan varje kärnkromosom beskrivas som en lång DNA-molekyl med associerade proteiner. Inför celldelning kopieras DNA:t. En duplicerad kromosom består då av två systerkromatider, där varje kromatid innehåller en DNA-molekyl.

Det är därför viktigt att skilja mellan antal kromosomer och mängden DNA. Kromosomantalet kan fortfarande beskrivas som 46 efter replikationen trots att DNA-mängden har fördubblats, eftersom systerkromatiderna fortfarande hör till samma duplicerade kromosomer fram till att de separeras.

Den skillnaden blir särskilt viktig när man studerar mitos och meios.

Är 46 alltid det “normala” svaret?

46 är det vanliga referensantalet för mänskliga kroppsceller och det rätta svaret på den grundläggande biologifrågan. Samtidigt förekommer naturlig biologisk variation och kromosomavvikelser. Det förändrar inte grundregeln, men det är en anledning att formulera den som att människor normalt har 46 kromosomer i de flesta kärnförsedda kroppsceller.

Källor och vidare läsning

MedlinePlus Genetics: How many chromosomes do people have?

National Human Genome Research Institute: Chromosome.